No to the Srebrenica Resolution - Appeal of Foreign Intellectuals
(Översättning av SerbiaPunktSe)
English » Serbiska » Bosnisk-muslimska »
Vädjan till president Tadic och det Serbiska parlamentet: Lek inte med sitt lands framtid! Nej till resolution om Srebrenica.
Herr President och medlemmar i Serbiska parlamentet,
Som berörda amerikanska och europeiska intellektuella och medborgare, kan vi ta itu med uppmaningen att ompröva er avsikt att anta parlamentets resolution om massakern i Srebrenica i juli 1995. och behandla det som en paradigmatisk händelse av krig i Bosnien och Hercegovina, och använda fraser som kan tolkas som om Serbien accepterar ansvar för ”folkmord”.
Avrättningen av muslimska fångar i juli 1995. efter att serbiska styrkor intog Srebrenica var en krigsförbrytelse, men i varje fall var avbildar det inte en paradigmatiskt händelse.
För den informerade allmänheten i västländerna står det klart att de styrkor som tros ha tillhört den Serbiska Republiken, har under tre dagar dödat nästan lika många muslimer som muslimska styrkor, under angreppen på den närliggande serbiska byn har dödat under de senaste tre åren. Det finns ingenting som skulle upphäva ett brott av en annan, förutom att genomförandet av ett av dessa brott var gjort under kortare tid. I det hänsynslösa inbördeskriget, där alla parter begår brott, alla oskyldiga offer har lika rätt till medlidande. Men en del av offren har ingen rätt till ett särskilt moralisk erkännande bara för att de tillhör en viss etnisk grupp. Om lidandet av en grupp sätts på piedestal, den andra gruppen – i detta fall icke-stridande personer av serbisk nationalitet – fråntas nödvändigtvis detsamma omfattning av sympati och moraliskt stöd, eftersom det är saker som de har en absolut rätt till.
Betydligt viktigare, frågan, vad verkligen hände i Srebrenica i juli 1995. varför och vem som stod bakom dessa händelser är fortfarande öppen.
Den allmänt accepterade version av händelserna, som i huvudsak formades av krigspropaganda och sensationalistiska rapporter i media, är redan föråldrad, och intellektuella i västvärlden, som tänker kritiskt, utmanar den och i allt större utsträckning ifrågasätter. Tillförlitliga uppgifter om dessa händelser är fortfarande otillgängliga och det borde man utreda, och utan dem är inte möjligt att göra generella slutsatser av något slag om arten och omfattningen av massakern i Srebrenica. Både mängden av evenemang och juridiska kvalifikationer att det var ”folkmord”, är föremål för intensiv konfrontation av motsatta åsikter.
Därför skulle det inte vara åtminstone klokt om Serbien och det Serbiska parlamentet formellt accepterar version av händelserna med bevis som har svag fotfäste, men som medför moraliska och politiska konsekvenser som skulle vara mycket skadligt för Serbien och dess folk.
Vi är också upprörda av möjlighet att Serbien och dess parlament kunde acceptera tesen att massakern i Srebrenica, oberoende hur mycket man borde känna sorg över, skulle kunna kallas ”folkmord”. Det skulle omotiverad göra till mindre värde verkligt folkmord som ett fenomen i tjugonde århundradet, där Förintelsen av judiska folket och massutrotning av armenier, kurder, greker i Turkiet, assyrier och romer är de mest slående exemplen.
Vi oroar oss för över politisering av mänskligt lidande och användning av en allvarlig rättslig kategori, som folkmordet, i stort sätt subtraherar betydelse av dessa mycket viktiga juridiska begrepp och på detta sätt blir en förolämpning av oskyldiga offer för det politiska våldet i hela världen. Under förutsättning att en sådan resolution antas, skulle Serbien med uttalande av eget parlament, sätta sig i samma rad med Nazityskland. Men inte bara det, det skulle också sätta punkt, av den enorma bekostnad av Serbien, på en propaganda berättelse vars viktigaste komponenter har inte fästen i fakta.
Det skulle implicit ge stöd för ståndpunkten att Serbiska Republiken är byggt på folkmord, och därmed ytterligare äventyra dennes existens, och har fungerat som en effektiv motkraft till dem som argumenterar för centralisering av Bosnien.
Slutligen, det skulle utsätta serbiska skattebetalarna till möjlighet att vara stämda och skyldiga att betala ersättning som kan uppgå till flera miljarder euro, och det är något som vid denna tidpunkt de inte är i stånd att betala (och i allmänhet finns det ingen anledning att de ställs inför en sådan skyldighet).
Av alla dessa skäl uppmanar vi dig att avbryta planerade antagandet av resolutionen om Srebrenica. Om du känner att du har en plikt att offentligt manifestera sin solidaritet med offren för kriget i Bosnien, rekommenderar vi att du gör det på den enda rätta sättet, och det är att anta en gemensam resolution, skrivet med etniskt neutralt språk, i vilket alla offer för krig kommer att vara lika sörjade.
Undertecknat av:
Prof. Edward Herman, academic, United States
Jurgen Elsaesser, author and journalist, Germany
Germinal Čivikov, author and journalist, the Netherlands
Alexander Dorin, author, Switzerland
Prof. Alexander Mezyaev, Russian Federation
Eckart Spoo, journalist and publicist, Germany
Diana Johnstone, political analyst and writer, United States and France
Klaus von Raussendorff, ex-diplomat and publicist, Bonn/Germany
Klaus Hartmann, Chairman of the German Freethinkers Association,
Vice president of World Union of Freethinkers, Germany
Cathrin Schütz, journalist, political scientist, Author of ”Der NATO-Krieg gegen Jugoslawien. Hintergründe, Nebenwirkungen und Folgen” (Braumüller Verlag, Wien), Germany
Prof. Dr. Velko Valkanov, president, National Peace Council of Bulgaria, Bulgaria
Nikola Zivkovic, author and political analyst, Germany
Dr. Patrick Barriot, physician, France
Michele Altamura, journalist and political commentator, Italy
Christopher Black, barrister, Canada
Jonathan Rooper, ex-political analyst for BBC, independent journalist, Great Britain
Danilo Zolo, professor of Philosophy of International Law, Law Department, University of Florence, Italy
Theodosios Kyriakidis, Director of the St. George Peristereota Research Centre, Greece
Ing. Bernhard Frerichs, Germany
Dirk Frerichs, student, Darmstadt, Germany
Ing. Jan-Hendrik, Frerichs, Germany
Ing. Ina Frerichs, architect, Germany
Ing. Seidel Klaus, Rüsselsheim, Germany
Reiner Bingel, Taunusstein, Germany
Hödt Otti, medical worker, Groß Gerau, Germany
Ing. Dirksmeier Klaus, Berlin, Germany
Ing. Davide Braga, Italy
Ing. Marco Bellini, vice-president , European Development Centre, independent think-tank, Italy
Ing. Antonio Tassone, Belgium
Mick Collins, Artistic and Pedagogical Director, CirqueMinime, Paris, France
Israel Adam Shamir, writer and political philosopher, Jaffa, Israel
Prof. Wolfgang Richter, acting President of the European Peace Forum, Germany
Zorica Surla, teacher, Germany
Aleksandar Pavicevic, teacher, Germany
Christina Grbić-Buddingh, Arnhem, the Netherlands
Godfred Louis-Jensen, architect, Oktoberbevaegelsen, Denmark
Dr. Monika Nehr, Berlin, Germany
Joachim Guilliard, journalist and author, Heidelberg, Germany
Brigitte Queck, ”Mothers against War, Berlin -Brandenburg”, Berlin, Germany
Ewald Ressel, Germany
Prof. Wolf Lettmayer, Austria
Thomas Werner, Nuernberd, Germany
Peter Betscher, Dipl. Ing., Association for International Solidarity, Germany
Hermann Kopp, journalist, Dusseldorf, Germany
Maria Tsouras, Frankfurt, Germany
Albrecht Frenzel, Germany
Peter Franz, Member of VDS, Weimar, Germany
David Peterson, attorney, Chicago, United States
Prof. Dr. Hans Fischer, Berlin, Germany
Irene Eckert, lecturer, Berlin, Germany
Hartmut Drewes, Pastor (ret.), Germany
Elke Zwinge-Makamizile, documentarist, Berlin, Germany
Rolf Becker, actor, Hamburg, Germany
Thomas Immanuel Steinberg, Hamburg, Germany
Dr. Erika Kosse, Berlin, Germany
Peter Franz, Member of the Association of Writers VDS, Weimar, Germany
Maria Melkova, free-lance translator, Russia
Andrey Migalin, artist, Russia
Svetlana Bogatyryova, lawyer, Russia
Dr. Andrej Bazilevski, writer, Russia
Rainer Rupp, Journalist, Germany
Dr. Hans-Georg Ruf, member of the ”Forum solidarisches und friedliches
Augsburg” (http://www.forumaugsburg.de), Germany
Victoria Knopp, MA Sociology, Frankfurt/Main, Germany
Martin Dressel, Germany
Brigitte Dressel, Germany
Eduard Mader, Ingenieur i.R., Member of Freethinker Organisation DFV, Germany
Dr. sc. med. Uta Mader, Medical doctor, Germany
Kaspar Trümpy, Ingenier, Switzerland
Karl Marek, Germany
Witold Fischer, Historian, Jena, Germany
Marina Borisova, analyst, Moscow, Russia
Elena Borisova, professor at the Moscow City Pedagogical University, Russia
Stefan Zeuge, student, Berlin, Germany
Jean Toschi Marazzani Visconti, journalist and writer, Italy
Yasik Antonov [Ясик Антонов], Moscow, Russia
Ivan Priima, writer, Russia
Dragana Drakulić-Priima, university professor, Russia
Aleksandr Orlov, St. Petersburg, Russia
Dr. med Donka Lange, Farstar medical GmbH, Germany
Baramzina Nadezhda Anatolevna, Saint-Petersburg, Russia
Vladislav Kuprin, internal auditor, Moscow, Russia
Andey Torshin, Russia
Igor Leonov, Russia
Chazov Vadim, Perm, Russia
Hermann Cebulla, Gelsenkirchen/Buer, Germany
Nina Nechaeva, journalist, Lobno, Russia
Rule von Bismarck, Hamburg, Germany
Andrei Tikhomirov, historian, Russia
Геннадий Павлов, artist, Russia
Любовь Селютина, actress, Russia
Чернова Татьяна, professor, Russia
Ирина Чеснокова, retired, Moscow, Russia
Мария Чеснокова, manager, Moscow, Russia
Григорий Гаврилов, Moscow, Russia
Зеленцова Мария Владимировна, Moscow, Russia
ZinaidaPeikova, translator, Russia
Натыкина Елена, journalist, Moscow, Russia
Paskhina Irina, Russia
Yuhanova Marina, Russia
Prokushenkova Irina, Russia
Kai Homilius, publisher, Germany
James Bissett, former Canadian Ambassador to Yugoslavia [1990-1992], Canada
Dr. Hans-Günter Szalkiewicz, Berlin, Germany
Olga Serebrovskaya, museum curator, Russia
John Peter Maher, university professor, Chicago, United States
June Kelly, рesearcher, Ireland
John Kelly, јournalist, Ireland
Kirill Fomchenko, Moscow, Russia
Elias Davidsson, composer and human rights activist, Alfter, Germany
Jelena Guskova, scholar, Russia.
Irina Rudneva, scholar, Russia.
Ana Filimonova, scholar, Russia.
Franz Fischer, Secretary of the Basel Section of Partei der Arbeit der
Schweiz (PdAS)/Party of Work of Switzerland
Julia Gorin, political analyst, Great Britain
Andy Wilcoxson, journalist, United States
källa: NSPM
All respekt för publiceringen och översättningen! Det fortfarande existerande herraväldets ambitioner och kapaciteter att med bomber införa ”demokratier” kommer sakta men säkert att minska. Myten om ”folkmordet” i Srebrenica – utgångspunkten i den interventionistiska propagandan – kommer därmed att vara mer angripbar – om inte de serbiska rolex-marionetterna hinner fatta resolutionen som senare ingen ändring av väldsordningen kan återställa. Men om Boris Tadic genom något slags under upptäcker att han har en ryggrad kan det hända att resolutionen inte går genom. Och då finns det hopp om att vi på Balkan någon gång får en någorlunda samstämmig bild av de svinaktigheter som vi gjort mot varandra. Men hoppet är som sagt litet.
”. . . Serbiska politiker, som läget är nu, har bara två alternativ. Den första är att fortsätta att konkurrera om att visa vem som är bättre representant för ”Euro-atlantiska värderingar” och lojal beundrare av riket, och i denna konkurrenskamp, under varje runda, minska serbiska statens territorium och suveränitet . . .
En annan möjlighet är att även ledarna för stora partierna når en informell överenskommelse om ett minimum av nationellt intresse, under vilken ingen får gå…Vägran att anta resolutionen om ”folkmord” i Srebrenica kan vara en av följande punkter för nationell enighet.
Men att välja det första är det nog bara att vara skicklig egoist. Att välja den andra möjligheten, behövs inte bara att vara patriot, utan att vara en gentleman också . . .”
(Slobodan Antonic, fredag den 19. februari 2010 )
Eller at ha lite moral (pungen på Serbiska – övers. anm.)
Så här kommenterar bloggaren ”Сиви соко” Slobodan Antonics artikel:
”Det är därför jag hävdar med så stor visshet att nya val inte kommer att lösa någonting alls, eftersom man väljer från Quisling-galleriet. Innan det dyker upp ett alternativ som innebär att utlänningar inte är herrar kommer politiken i Serbien att kvarstanna inom den förtrollade cirkeln. Och det alternativet är inte alls orealistiskt eller fiktivt, utan ligger inom räckhåll för var och en.”
ur ”De lydiga”
http://sivisoko.blogspot.com/2010/02/blog-post_20.html
[...] att ”inte leka med sitt lands framtid” (Bloggen SerbiaPunktSe har publicerat också en svensk översättning av resolutionen >>) Flera aktörer på den serbiska politiska scenen har påpekat att man bör fördöma alla brott [...]