”… Det kan kanske sägas att skrivits mycket om enskilda judiska offers lidande sedan 1945. Men vem skriver en motsvarande historia om enskilda ryssar, ukrainare, tjecker, polacker, nederländare, serber under kriget?…”
( Bo Inge Andersson: Ensidig medkänsla för tyskarna som kan bli nästan brottslig » )
Jag tycker att han har en poäng här:
”[M]odern journalistik centreras [i allt högre grad] på personalisering och gärna sentimentalisering.”
Det handlar liksom att tävla i medlidande med de som för tillfället utsetts till värdiga offer i stället för att försöka förklara olika skeenden och konflikter. Detta är ett klart fördummande och manipulerande instrument.