Rysslands röst

Försämring av läget i Kosovo

Ryssland är allvarligt oroat över läget i Kosovo, uppgav Rysslands sändebud vid FN Vitalij Tjurkin. Han anser situationen kring flyktingarnas återvändande vara dåligt och läget med bevarandet av det ortodoxa och serbiska kulturarvet vara otillräckligt. Tjurkin påpekade att serbiska kyrkogårdar och kyrkor håller på att skändas och uttryckte oro i samband med Pristinas planer på att anta en lag visumkrav på serber som reser in i Kosovo. Världssamfundet måste ge en juridisk och politisk bedömning av Kosovos myndigheters handlingar, uppger Rysslands sändebud vid FN.

Majoriteten av serberna emot NATO-medlemskapet

Majoriteten av serberna är emot landets NATO-utsikter. Om detta vittnar en opinionsundersökning, genomförd av byrån Gallup. Enligt den stödjer enbart 20 procent av serberna landets medlemskap i NATO, 61 är strikt emot, medan ytterligare 19 ännu inte bestämt sig. Samtidigt skulle 62 procent av serberna välkomna landets anslutning till EU, medan 22 procent är emot EU-medlemskapet och 16 procent förblir obestämda.

Journalister hotas i Kosovo

Internationella rättsskyddsorganisationen Reporter utan gränser uppger om regelbundna hot mot journalister vid tryckta massmedier i Kosovo. I ett nyligen publicerat utlåtande står det att journalister, som bedriver en utredning beträffande före detta rebeller vid Kosovos befrielsearmé, har blivit tillrådda av polisen och riksåklagarmyndigheten att ta bort sina polisanmälanden och glömma bort hoten. Reporter utan gränser uppmanar europeiska myndigheter att vidta konkreta åtgärder för att snarast möjligt stävja den blomstrande laglösheten.

Kosovo: Västs sorgebarn

Idag har det gått två år sedan Kosovos självutlysta självständighet. Över 60 stater har erkänt Kosovo självständigt, men för en stor del av världssamfundet förblir Kosovos legitimitet ifrågasatt.
Känt är att USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike blev de första som erkände Kosovo självständigt. Detta är knappast förvånansvärt då den ökända Ahtisaariplanen lobbades aktivt av Washington och Bryssel. Dessa länder tog även på sig ansvaret att trygga områdets säkerhet och återupprätta Kosovos ekonomi. Anhängarna av Kosovos självständighet hävdade på sin tid att investeringar skulle börja strömma till Kosovo, samt att den efterblivna provinsen kommer att ha utsikter för EU-medlemskap. Dock kommer Kosovos återupprättande att ta en viss tid. Även dess politiska struktur lämnar mycket att önska, menar Pavel Kandel, chef för Rysslands Europainstitut.
- Idén om den mångnationella demokratiska staten Kosovo, där serber och albaner skulle leva i fred, är svår att verkställas. För det första ligger norra Kosovo utanför de albanska myndigheternas kontroll. För det andra har en större del av Kosovos serbiska flyktingar inte återvänt till sina hem. Dock är det viktigaste att den nya staten drabbas av samma problem, som i åratal stått inför Kosovo som serbisk provins – i första hand överbefolkning och arbetslöshet, vilka förorsakar konstanta spänningar.
Det fanns förhoppningar på att Kosovos självständighet skulle aktivera investeringarna från utlandet. Dock uteblev investeringarna också, mestadels till följd av lokalbefolkningens låga kompetens. Med andra ord, förblev Kosovos grundläggande problem svårlösta olösta.
Alltså förblir resultat av Kosovos tvåårslånga självständighet föga tröstande. Samtidigt försöker Kosovo bevisa sin rätt på självständighet på den internationella arenan. Och inte var som helst utan i FN:s internationella domstol. Rättegången i Haag började i december i fjol. Dock kallas Pristinas företrädare för ”upphovsmän till den självutlysta självständigheten” i rättegångens protokoll. Serbiens president Boris Tadic anser att Haagprocessen måste resultera i ett återupptagande av förhandlingarna om områdets status. Det faktum att 65 av FN:s 192 medlemmar erkänt Kosovo självständigt sätter alltså ingen punkt i denna historia.

Rysslands röst »