Så, nytt Serbisk år har börjat ( Serbisk kyrka använder den Julianska kalendern ). Trots påtryckningar från Serbiska EUreformister (läs kommunister, även kallade – de andra, bögserberna) vill vi Serber behålla VÅR kalender, och använda samtidigt den Gregorianska som vanligt. En av fördelarna är t.ex. att man kan fira alla kristna högtider två gånger, och det gillar vi Serber. Och glöm inte tredskan, motsträvighet, en av de viktigaste karakterdrag hos Serberna. Åt andra sidan kyrkan har medvetet och avsiktligt gjort några små misstag i kalendern för att lättare upptäcka otillåtna piratkopierade kalendrar… Så, vet de inte att jag röstar på Piratpartiet?
Då är jag bara tvungen att publicera den här på SerbiaPunktSe. Den hittar ni här » (med reservation för fel).
Annars har jag äntligen fixat XHTML kod på bloggen att “document was successfully checked as 1.0 Transitional!” så alla webmasters och andra som vill bara hitta fel här på SerbiPunktSe kan anstränga sig lite mer innan de börjar njuta… Hoppas bara jag sabbar inte det igen som jag brukar göra… Bara för att jävlas publicerar jag skärmklipp av validering på min favorit IT portal…
Serbisk tredska? Hm. Man har från Väst sida investerat mycket i att sudda ut den. För Sveriges del skickar man diverse demokratiska missionärer till Belgrad (jag undrar vem som numera betalar den där Christina Wassholm med sitt ”Vi är Serbiens hjärta” svenska eller serbiska skattebetalare eller någon oidentifierad uppdragsgivare), eller korrespondenter som den där Maria Persson Löfgren som odlar hederliga journalistiska traditoner genom att i förbigående reflektera kring Natobombernas fascinerande precision. Och vår käre ambassadör Christer Bringeus, han har det svårast, han måste varje dag av pljeskavica(visst har han gått upp i vikt) och titta på kick-box i sällskap med sin intellektuelle vän Dragan Markovic Palma (vars huvud rymms fortfarande varken i Nokia E61i eller i Iphone 3GS, så ingen idé att försöka se denne tidigare nära medarbetare till Arkan på svt-play).
Alltså, på tal om serbisk tredska, ”inat”: Här kommer ett utdrag från den serbiske poeten Matija Beckovics tal i Sava Centar i Belgrad den 24 mars 2009, med anledning av 10 år av Natos bombningar av Serbien:
”Serbien har i enlighet med tradition valts ut att skicka budskap till små folk att de inte behöver någon ryggrad längre, och att de kommer att leva mycket bättre utan ryggrad. Vår framtid är barn utan ryggrad. Och för att vi ska kunna göra barn utan ryggrad är det bäst om vi själva saknar den.
Som ett samhälle i transition mötte vi bombningarna oförberedda, och översvämmade av känslor. Under tiden har man arbetat och satsat mycket på oss. Så att vi idag är mer mjuknackade och ryggradslösa än någonsin. Varje nya bombningar skulle vi förvandla till en fest, vi skulle utnyttja dem som ett tillfälle att nyktra till och möta dem öppenhjärtligt och utan fördomar.
Nu är vi mycket klokare än för tio år sedan, och om vi hade varit så här kloka hade vi bombat oss själva.
Nato är redo att förlåta oss för att det har bombat oss, och meddelar oss att vi ska inrikta oss på framtiden för vi kommer inte att komma in i Europa om vi minns någonting.”
http://www.youtube.com/watch?v=wXtf_QMat14