”…Och när före detta Jugoslavien sjönk ner i våld på 1990-talet ville varken USA eller Europa intervenera. När Nato äntligen agerade militärt mot serberna hade 200 000 bosniska muslimer redan mördats…”
Under kriget på Balkan, (här menar jag efter 1994, året när jag kom till Sverige) tills internet slog igenom, fick vi varje morgon i brevlådan Sydsvenska dagbladet. Den var tung som en tegel (proppfull med alla möjliga annonser och, så klart antiserbisk propaganda). Visst hade vi nytta av den, för att när tidningsbärare kastade in teglen, runt klockan 5 på morgonen, och den slog i golvet vaknade hela huset. Vi skåningarna hade då gott om tid innan jobbet för morgonsex (”zornjak” på serbiska), frukost, morgondusch… och till och med att bläddra lite i vår egen, skånsk ”fönstret till världen”, alltså jag menar fick vi läsa med omsorg valda artiklar om t.ex. kriget på Balkan. Alla artiklar hade identisk rubrik, typ ”De hänsynslösa, smutsiga och onda serber dödar snälla kroater, bosniaker, albaner, eskimåer, zulufolket…”
En ledande roll i den antiserbiske propagandan hade Per T. Ohlsson, kanske den största serbhatande svensk genom tiderna, då politisk chefredaktör på Sydsvenskan. Han gick så långt med sin fumlig skriveri, att hans rubriker, troligen beställda av hans neoliberala chefer, kunde inte längre anses som journalistik utan som en primitiv och misslyckad journalistisk propaganda experiment. Synd för honom, till slut tog ingen honom på allvar, och det förhindrade hans karriär.
På grund av honom har jag slutat prenumerera på tegel-tidningen och har aldrig mer läst sydsvenskan.
Men, nu, händer det ibland att jag läser Sydsvenskan på internet. Du vet, Malmö förorter liknar idag – Balkan på 1990 talet. Det händer en jävla massa, så tänkte jag informera mig ibland om allt detta genom att läsa just Sydsvenskan. Ok, jag fattar att man måste censurera information, att en helt realistisk bild av Rosengård t.ex. får inte komma fram, vi måste skydda den största misstaget – misslyckad mångkulturell samhälle, och låtsats att allt funkar… men ändå förväntar man sig att läsa något bra.
Men det är svårt, när det gäller Sydsvenskan. Idag t.ex. fick jag tips av min vän R.Z. om en artikeln i Sydsvenskan, det var en översättning av Ian Buruma, författare och professor i demokrati och mänskliga rättigheter vid Bard College i New York, och han skrev så här:
”Och när före detta Jugoslavien sjönk ner i våld på 1990-talet ville varken USA eller Europa intervenera. När Nato äntligen agerade militärt mot serberna hade 200 000 bosniska muslimer redan mördats.”
- Sydsvenskan.se
200 000? Har Serberna dödat 200 000 bosniska muslimer innan Nato äntligen agerade militärt ? Viken idiotism.
Hmm, typisk Sydsverige. Man kan vrida och vända på allt I Sydsverige. En skyskrapa, eller sanning, vid behov.
Har inget mer att tilläga.
Skärmklipp från Sydsvenskan.se:
