Arkiv

1. Ryssland har frågor till Nato

Ryssland har fortfarande en massa frågor till Nato, som nyss avslutat sin operation i Libyen, påpekades idag i utrikesministeriets uttalande. Frågorna gäller antalet offer bland civila invånare på grund av Natos beskjutningar, vapenleveranser, som bröt mot FN:s embargo, samt det militära stödet till en av parterna i den libyska konflikten.

Enligt FN:s nya resolution, antagen efter Rysslands initiativ, avskaffas säkerhetsrådets mandat från och med den 1 november. Nu är det Libyens regering, som tar ansvar för befolkningens skydd. Det ska vidtas en rad åtgärder för att uppnå fred, garantera att mänskliga rättigheter tillvaratas och repressalier aldrig börjar.
Rysslands röst »

2. Rysslands oljeföretag återupptar arbetet i Libyen

Idag har det blivit känt att ryska Gazpromneftegaz fortsätter sitt arbete i Libyen. Tripolis nya ledarskap har inga anledningar för att se över kontrakt med ryska företag.

Libyens provisoriska statsminister har bekräftat att den nya regeringen kommer att uppfylla landets alla tidigare antagna skyldigheter.
I mitten av november kommer förhandlingar om framtida samarbete mellan de två länderna att äga rum.

Rysslands olja »

Två bilder säger mer än två tusen ord

( Från FriaTider.se )
”Det republikanskt kontrollerade amerikanska representanthuset beslutade sent på måndagen att omedelbart strypa all finansiering av Barack Obamas krig i Libyen. Samtidigt beslutade sig den mycket Obama-lojala svenska journalistkåren för att inte berätta något om beslutet för den svenska allmänheten.
I Sverige valde samtliga medier att tiga om det sensationella kongressbeslutet. Inte med ett ord nämndes händelsen i svensk media. En mörkläggning som tros bero på den mycket progressiva svenska maktelitens stora lojalitet med Obamaadministrationen.
Inför presidentvalet 2008 lyckades den svenska journalistkåren få 98 procent av svenskarna att stödja Obama i opinionsundersökningar, vilket uppmärksammades i amerikansk media som ett tecken på att allt inte stod rätt till i det lilla nordiska landet…”

Läs mer på Fria Tider ›››
eller på Antiwar.com: House Votes to Defund Libya War ›››

Muammar Abu Minyar al-Gaddafi, Libyens ledare hade en dotter, Jana, som dödades när USA flygbombade Tripoli 1986. Hon blev bara fyra år. Det är faktisk fruktansvärt att det hände så, att en liten oskyldig flicka dog på grund av ”politiska omständigheter på den tiden”.
Men att utgå bara från en händelse och förklara all historia kring Libyen är lite fel. Att inte nämna t.ex. Lockerbie-attentatet och allt annat känns bara som en försök att ur alla historiska händelser välja passande och ta bort opassande för att komma fram till önskade (läs förbeställda ) slutsatsen.
Eller att säga t.ex Italien hjälper Gaddafi för att hans son ”…Saadi, 36, har en kort karriär som fotbollsspelare i Italien bakom sig. Han satt också i styrelsen för Juventus, som till 7,5 procent ägs av libyska affärsmän…”
Får man göra så?
En gång skrev tidningen ”Populär historia” om andra världskriget och publicerade artikeln hur Ryska soldater terroriserade fiendens civilbefolkning i Berlin i slutet av kriget. Kommer ihåg en jävla stor bild i artikeln, där en rysk soldat rånar ( det är alltså väpnad stöld!) en tysk tjej på en cykel. Fan vad rysliga ryssarna var mot en oskyldig flicka.
Tyskarna har dödat runt 26 miljoner ryssar, (mellan 20-40 miljoner medborgare, enligt FriaTider) men vad är detta i jämförelse med en tysk flicka och en tysk cykel… Så om du har lust att se filmen som visar andra världskriget ur en annan perspektiv se den här video: ( FriaTider: Ryskt krigsdrama ger nya perspektiv)

2 bilder från dagens demonstration på Gustav Adolfs torg, Malmö… eller hur man går från självförsörjande nation till… vi får se…

Förre detta Kubas ledare Fidel Castro sade i dag att det är för tidigt för att kritisera den libyska regeringen, men det är rätt tid att avslöja något som var planerad sedan tidigare – den amerikanska invasionen av den nordafrikanska landet.

Castro har anklagat USA, i en kolumn i den kubanska pressen, för planer för Natos invasion av Libyen i syfte att kontrollera oljan. Enligt honom kunde det hända ”inom några timmar eller några dagar”.

Castro har dock reagerat mycket mer försiktig i bedömningen av de åtgärder som den libyska regeringen utfört och betonade att man ska vara avvaktande, för att tiden kommer att visa vad är fakta och vad som är falskt.