(Copy-paste från BALKANPULS.SE)
![]()
Även jag är orolig över att varken regerings- eller oppositionspartierna har tydliga ekonomiska program och därmed inte heller kartan över vägen ur krisen, som, i olika former i Serbien pågått i ca trettio år. I sina program tävlar regerings- och oppositionspartierna i att upprepa mantra om vägkartan till EU, om ökad sysselsättning, om högre levnadsstandard, om rättvis distribution… Vackra önskningar i partiprogrammen är aldrig illustrerade med förklaringar hur de kan förverkligas. Ibland är det nästan skrattretande hur avlägsen verkligheten är från löften och uppställda mål, men det är ännu mer skrattretande när analyser visar att ekonomiska program hos konkurrerande partier är i grunden lika, och att den enda skillnaden är i att ministrar, chefer för byråer, kommissioner, offentliga företag, nämnder, serviser osv. bör vara från den enda och inte från de andra partierna.
Varje parti i Serbien (som är mån om sitt yttre) släpar efter sig en massa lämpliga affärsmän, managers, domare, åklagare, journalister-ansvariga utgivare, analytiker, skyddade vittnen, brottslingar, regissörer, författare, skådespelare och andra, och håller på och övertygar allmänheten hur mycket ärligare deras team är jämfört med dess politiska motståndare. På det sättet har, genom demokratiska procedurer, ärliga makthavare ersatt oärliga, men ändå har den statliga tjuvaktigheten, arrogansen och korruptionen ökat.
Klicka här för att läsa mer »