Vi är Serbiens fifflare

Bloggen ”Vi är Serbiens hjärta” har publicerat en artikeln – En dyster del av Belgrads historia (den hittar du här ») och tipsar om websajten  Staro sajmište som under andra världskriget var är ett koncentrationsläger. Roligt att man skriver om det på svenska, och speciellt roligt är det att en svenska gör det. Faktum är att vi serber är ganska dåliga på att bevara vår historia och speciellt att förmedla det till andra. Det var alltså en ganska trevlig överraskning för mig, så jag gick ”dit” och gjorde besök i det virtuella Staro sajmište.
Men…
Vilken chock jag fick! Enligt sajten var det koncentrationsläger bara för zigenare och judar, ingenstans står att serberna blev dödade i denna nazityska ”fabrik”! Varför?
Det tog inte för lång tid att hitta svaret på den frågan. Bläddrar man lite på sajten, är det enkelt att hitta fifflare / fifflarna:
B92 och Veran Matic är inblandade i projektet! Ojdå!

Tycker att det är ganska överflödigt att förklara vilka B92 och Veran Matic är, och vad de står för, vad deras roll i serbiska samhället är.

”…Med ett så viktigt och allvarligt ämne kan man fråga sig varför man medvetet väljer att dölja eller selektera information.När man medvetet väljer att inte skriva att även serber mördades i lägret så undrar man ju orsaken. Och att ett läger byter namn från koncentrationsläger till uppsamlingsläger innebär det inte med automatik att mördandet upphör. Kan orsaken vara att det efter namnbytet också transporterades serber till lägret som avrättades ?…”

- Kommentar av en Vanja

Lite fakta från Wikipedia, som fick inte plats (läs fick inte vara publicerade på starosajmiste.info)

”War years
After the April war of 1941 when Germany and its allies occupied and partitioned the Kingdom of Yugoslavia, entire Syrmia region (including the left bank of the Sava) became part of the Independent State of Croatia where they set the Ustaše regime. Nazi secret police, Gestapo, took over Sajmište. They encircled it with several rings of barbed wire turning it into what they referred to as ”collection center” – a euphemism for a prison. It eventually became a concentration camp. Until May 1942 Germans used Sajmište concentration camp to mostly kill off Jews from Belgrade and other parts of Serbia. From April 1942 onwards, Serbian prisoners were transported in from Jasenovac and Stara Gradiška concentration camps run by ISC Croatian Ustaše. Partisans captured throughout Serbia were also sent to Sajmište. Detainees were also sent in from other parts of Yugoslavia, especially Serbs after major German offensives on briefly liberated territories. Executions of captured prisoners lasted as long as the camp existed.
Among others, prisoners included Serbian women, children and the elderly from Kozara region, entire Jewish families from Belgrade and other cities, Roma families, as well as entire Serbian populations of different Syrmian villages. November 1946 report released by Yugoslav State Commission for Crimes of Occupiers and their Collaborators claims that close to 100,000 prisoners came through Sajmište’s gates. It is estimated that around 48,000 people perished inside the camp…”